Citat:
Det saknas, mig veterligen, studier på unga invandrarkvinnor och män, de studier som finns är mer generella. Vi vet att invandrarkvinnor tillhör den grupp som idrottar minst, de är i princip helt uteslutna från det idrottande som unga svenska tjejer och killar utför. Invandrarkillar sportar i betydligt högre grad än invandrarjtejer men med fokus på just fotboll. Svenska ungdomar har ett bredare sportsligt engagemang.
När det gäller psykisk ohälsa så förnekar utomeuropeiska och invandrare att det existerar inom deras folkgrupper. De är dock överrepresenterade i Sverige och då är inte mörkertalet inräknat. Dvs mörkertalet som gör att de inte söker hjälp eftersom psykisk ohälsa och psykiska sjukdomar/funktionsnedsättningar är tabu i Mö, Afrika och Centralasien. Däremot signalerar den forskning som finns att första generationens invandrare lider av PTSD medan deras barn lider av mellanförskap dvs generell psykisk ohälsa pga att föräldrarna tvingar på dem hemlandskulturen. De invandrarungdomar som klarar sig bäst är de med föräldrar som förespråkar assimilering och låter barnen utvecklas med samhället (tex iranierna). Tillägg: Invandrarbarnen som växer upp med våld i hemmet (generellt våld och aga) har i hög grad också PTSD, även om de invandrade föräldrarna själva anser att det snarare är dåligt föräldraskap att inte slå sina barn och att de själva inte tagit skada av sådan fostran.
https://www.forskning.se/2009/06/02/...nadsvillkoren/
https://thl.fi/sv/teman/invandring-o...hos-invandrare
När det gäller relationer ska man som svensk, sett till ovan diskussion om psykisk ohälsa, och då särskilt som svensk kvinna, tänka efter tusen gånger innan man blir tillsammans med en man från det fetstilta.
När det gäller psykisk ohälsa så förnekar utomeuropeiska och invandrare att det existerar inom deras folkgrupper. De är dock överrepresenterade i Sverige och då är inte mörkertalet inräknat. Dvs mörkertalet som gör att de inte söker hjälp eftersom psykisk ohälsa och psykiska sjukdomar/funktionsnedsättningar är tabu i Mö, Afrika och Centralasien. Däremot signalerar den forskning som finns att första generationens invandrare lider av PTSD medan deras barn lider av mellanförskap dvs generell psykisk ohälsa pga att föräldrarna tvingar på dem hemlandskulturen. De invandrarungdomar som klarar sig bäst är de med föräldrar som förespråkar assimilering och låter barnen utvecklas med samhället (tex iranierna). Tillägg: Invandrarbarnen som växer upp med våld i hemmet (generellt våld och aga) har i hög grad också PTSD, även om de invandrade föräldrarna själva anser att det snarare är dåligt föräldraskap att inte slå sina barn och att de själva inte tagit skada av sådan fostran.
https://www.forskning.se/2009/06/02/...nadsvillkoren/
https://thl.fi/sv/teman/invandring-o...hos-invandrare
När det gäller relationer ska man som svensk, sett till ovan diskussion om psykisk ohälsa, och då särskilt som svensk kvinna, tänka efter tusen gånger innan man blir tillsammans med en man från det fetstilta.
Juste svar, och tack för ett par bra länkar. Trodde vid första anblick inte att jag skulle bibehålla intresset, men det har blivit kvällens fix idé, då jag ändå inte har någon i staden jag bor i att fira valborg med. Kvittar egentligen, förutom att det är så jävla fint väder att man ändå känner ett visst kall. FB får agera digitalt substitut då jag inte orkar tindra heller.
Att invandrarpojkar och män är många hundra gånger om mer aktiva inom idrott gentemot sina landskvinnor är för mig inget främmande, då jag var aktiv inom fotboll som ung och redan då såg sviterna av vad deras kultur leder till för tjejerna och kvinnorna. När jag sen blev vuxen och i långsam takt började tackla kampsport blev det än tydligare. Jag har stött på en invandrartjej inom kampsport när jag var och gästtränade på annan ort, och hon var iranier (och tävlar faktiskt i UFC. Pannie Kianzad, trevlig och duktig tjej), men det finns som bekant alltid undantag som bekräftar regler, och visst kunde man väl gissa att det inte skulle vara någon etniskt arabisk kvinna, utan en från ett folk som, precis som du säger, i hög grad lagt manken till och gjort ett gott jobb att anamma vår kultur.
Invandrartjejer från MENA kanske är Sveriges samtids största bortglömda folkgrupp. Medan jag inte har mycket till övers för vare sig invandring, islam eller invandrare i sig så lider jag ändå på en individuell nivå med dessa tjejer och kvinnor som föds in i ett fängelse utan väggar, och som sedan barnsben får det itutat precis hur man ska vara, bara för att sen förbanna sina egna döttrar med samma, tunga ok. Islamska kvinnor har alltid dragit nitlott, men på något sätt känns det extra ironiskt i ett land som Sverige där vad vi skulle kalla riktig frihet (vilket i sig är öppet för debatt, och är en annan diskussion) både omringar dem och tjänar som en ständig påminnelse om förbjuden frukt.
Jävla novell det här blev. Vitt vin gör mig inga tjänster asså.